Publicerat 2015-11-21

En kväll med Aktion Rädda Vättern

Vänsterpartiet i Skara bjöd in till ett föredrag med Lisa Lennartsson, Aktion Rädda Vättern (ARV). Ett tjugotal personer hade samlats, även från partier som Vänsterpartiet inte delar värderingar med som Moderaterna. Intresset var stort. Elizabeth och jag från Vänsterpartiet Skövde ville veta mer om hoten som vi redan kände till en del om. Hoten som togs upp och ARV:s aktiviteter för att motverka dem är:

• Försvarets utökade begäran om skjutningar och övningar vid och över centrala delen av Vättern bland annat med piloter från utlandet
• Skifferoljeutvinning utanför Motala genom så kallad ”fracking” – en av de mest miljöförstörande typerna av gasutvinning
• En ny gruva för sällsynta jordartsmetaller vid Norra Kärr på gränsen mellan Östergötland och Småland i Gränna socken

ARV som är en ny förening har funnits sedan 2012 och arbetar med information, yttranden i dessa frågor, namninsamlingar och opinionsbildning. De har i dagsläget 500 medlemmar och antalet ökar stadigt.

Militären vill bland annat utöka övningarna och skjuta 50 dagar istället för 20 som det är idag, använda 5600 m3 (!) bränsle istället för 193 m3 samt skjuta 79 000 skott istället för 1000 skott. Det är en mycket stor ökning som kommer att innebära att en svensk myndighet väljer att tillföra bly och andra föroreningar till en dricksvattentäkt. Det strider bland annat mot EU:s vattendirektiv som innebär att de olika vattnens status inte får försämras och här riskeras en klar försämring. Det skickar fel signaler till övriga Europa då Sverige bjuder in utländsk krigsmakt att skjuta i en dricksvattentäkt. Bullret kommer medföra en stor störning för boende och besöksnäringen i ett område som mer och mer blir beroende av besöksnäringen för sina arbetstillfällen. Denna ökning är helt oacceptabel menar ARV och Vänsterpartiet.

De 4 länsstyrelserna runt Vättern vill att hela sjön ska bli ett nytt Riksintresse för vattenförsörjning – i dagsläget är endast de själva vattenverken föreslagna som riksintresse. ARV instämmer helt i detta.

Lisa nämnde att vad gäller de utökade övningarna så är läget just nu att Länsstyrelsens Miljöprövningsdelegation (MPD) hösten 2014 föreslog:

• Skjutning tillåts 30 dagar per år i 10 år
• Ammunition ska tas upp
• Skjutning kan ske även om det är miljöskadligt:
• Åtgärder ska vidtas för att minska miljöskadorna
• På sikt ska annan skjutplats användas
• Att ansökan skulle kompletteras med skydd för Natura 2000, svar inlämnas sista mars 2015.

Militärmakten har lämnat in en komplettering och nu i oktober 2015 inväntas svar från Länsstyrelsen.

En av de mest naturförstörande sätten att utvinna gas, som ju dessutom är oacceptabel klimatmässigt, är genom att utvinna gas ur olika typer av skiffer, t ex alunskiffer som finns i olika delar av Sverige, bland annat i våra Skaraborgska platåberg. Ett företag har inmutat ett 16 000 hektar stort område i Motalatrakten. Man tänker använda sig av så kallad ”fracking” som innebär att kemikalier pumpas ner i alunskiffern för att få upp gasen. Risken för läckage av föroreningar till Vättern och grundvatten är stora och mycket stora områden kommer att ödeläggas om det blir av. Som tur är så är gasen i dagsläget inte ekonomiskt utvinningsbar, men vi måste hålla ögona på vad som händer.

Och nu till det sista största hotet: en möjlig gruva för sällsynta jordartsmetaller i Norra Kärr på gränsen mellan Jönköpings och Ödeshögs kommuner. Sällsynta jordartsmetaller är strategiskt mycket viktiga eftersom de används i mycket modern teknik som datorer, mobiltelefoner, magneter, vindkraftverk, kärnkraftverk mm och till ca 95 % idag utvinns i Kina. Gruvan blir mycket viktig ur europeisk synvinkel.

Den kommer att vara belägen i ett biosfärområde utsett av UNESCO 2012, Östra Vätterbranterna. Det finns ca 600 biosfärområden i världen varav bara 5 i Sverige och dess målsättning är att vara en modell för en hållbar utveckling. Kristanstad Vattenrike är det mest kända i Sverige. Ett biosfärområde innebär ingen ny lagstiftning men det känns minst sagt lite ironiskt att en möjlig starkt miljöförstörande gruva kan bli verklig i området. I dagsläget kan så mycket som 10 km2 vid en gruvverksamhet under 20 år förväntas tas i anspråk enligt en rapport från gruvbolaget Tasman metals från 2015, se bild. Tasman tror att drifttiden kan bli längre, upp till 70 år, och då blir givetvis riskerna och påverkan mångdubbelt större. Tasman har idag dels undersökningstillstånd för mycket stora områden, dels ett tillstånd till provbrytning av 200 ton berg (som de vill förlänga – i princip inget har gjorts på 3 år) och dels en bearbetningskoncession från Bergsstaten som innebär att de helt enkelt har första tjing på eventuella gruvfyndigheter i området i 25 år. Däremot har de inget miljötillstånd enligt Miljöbalken och ansökan kan enligt uppgift från Tasman själva knappast förväntas lämnas in förrän tidigast om 2 år. För att överhuvudtaget starta en gruva behövs mycket pengar från villiga riskkapitalister, ca 3 miljarder kr. Ett stort problem i gruvbranschen är dels att man ska vigga pengar men också att de som investerat mycket pengar förväntar sig en snabb vinst – det är själva vitsen med riskkapitalister. Då riskerar miljöfrågorna att komma i kläm. Gruvan måste komma igång snabbt utan att allt är förberett och då kan det gå som i t ex Northlands fall i Pajala där staten, en massa företag och riskkapitalister satsat stora pengar för att i slutändan inte få något, bara skulder, förstörd natur och oanvända infrastrukturinvesteringar.

ARV har listat lite för och nackdelar med gruvverksamheten, framför allt i allmänhet men delvis också i detta specifika fall:

Fördelar kan man säga är arbetstillfällen, att förse världen med viktiga mineraler och att riskkapitalister tjänar mycket pengar. Det sistnämnda är ju enbart av intresse för ytterst få …

Nackdelar

• Arbetstillfällen försvinner vad beträffar jordbruk, skogsbruk, fiske, turism
• Miljöförstöring och förstörelse av natur och jordbruks- och skogsmark
• Dagbrott och sannolikt även dammar och sandmagasin blir kvar i all framtid med risk för framtida olyckor och läckage
• Risk för framtida förstört dricksvatten
• Sociala konsekvenser för dem som måste flytta

Det största hotet är definitivt mot vårt dricksvatten. Vättern försörjer idag minst 270 000 personer och om Örebroregionen kopplar in sig fördubblas nästan antalet. På sikt kan även hela Mälardalen med totalt flera miljoner människor bli beroende av vatten från Vättern. Vättern som vattentäkt är med andra ord nationellt mycket värdefull. Vi utvinningen mals berget sönder och behandlas med svavelsyra och andra kemikalier för att malmen ska lösas ut. Av 1000 kg berg används endast 1 kg av, resten blir avfall. Vattnet används vidare för att frakta restmassan framåt i processen genom pumpning innan det läggs i sandmagasinet. Där sjunker sanden och en vattenfilm bildas ovan sanden. Bara sandmagasinet är ca 1 km2 i storlek. Sandmagasinet där läckage kan orsaka stor förödelse är enligt planen beläget mitt på vattendelaren mellan Vättern och Svartåns vattensystem. Dammens utlopp planeras till Svartåsystemet men ett dammbrott skulle med stor sannolikhet innebära utsläpp mot Vätterns tillrinningsområde.

Gruvdammar är uppbyggda av sten och grus, oftast med ett tätskikt i botten. Alla dammar läcker lite grand och en del har rasat och orsakat stor miljöskada (Talvivaara, Finland). En del hävdar att det bara skulle handla om gamla dammar men det stämmer inte eftersom Talvivaara bara varit i drift i något år innan Finlands största miljökatastrof var ett faktum. Om 100-årsregn inträffar kan dammar brista och stora skador uppstå om innehållet är giftigt (Bolidens damm i Doñana, Spanien). Uran och torium som finns i mycket varierande mängder i berggrunden där brytning planeras är radioaktivt. Det kan finnas kvar i avfallssanden.

Läget just nu är som följer: Tasman meddelar i radio att pengarna är slut. Dagen efter säger VD Henning Holmström att han är felciterad, trots att det var han själv som pratade i radion. Man har försökt att få svenska staten att satsa pengar men fått nej. Bolaget är ute i Europa och letar pengar. Så fort mer pengar finns så startar man med MKB= miljökonsekvensbeskrivning. Verkligheten är att verksamheten INTE ligger på is, vilket man kan få uppfattningen om. Många tror att det inte blir något: det är FEL. Vi väntar på en dom från Högsta förvaltningsdomstolen om processen har gått rätt till för provbrytningstillståndet.

Om Vättern och de olika intressena runt och i sjön (Källa ARV)

Det gröna till vänster i bilden är inmutningar på Billingen och Ålleberg – här sker väldigt lite aktivitet i dagsläget.

Läs mer om Norra Kärr i PM: Brytning av sällsynta jordartsmetaller i Norra Kärr? Fakta, utvärdering och synpunkter.

Dag och Elizabeth Fredriksson, Häggum.

Uppdaterades: 21 nov 2015