Inledning

Skolbarnen behöver en förskola, grundskola och gymnasieskola som fungerar på bästa sättet. Vänsterpartiet vill erbjuda alla barn tillgång till en jämlik och sammanhållen förskola och skola. Ekonomi bör inte vara ett hinder för barn till föräldrar med låga inkomster när det gäller att ta del av de kompensatoriska insatser som förskola och skola erbjuder. Förskolan ska vara en mötesplats för barn med olika bakgrund i en pedagogisk verksamhet med god kvalitet. Tillgången och rätten till en bra och flexibel barnomsorg har länge varit och är fortfarande en viktig feministisk fråga. Många arbetar på obekväm arbetstid. Därmed ökar också behovet av tillgång till barnomsorg på kvällar, nätter och helger. De som främst är i behov av denna omsorg är barn till ensamstående föräldrar, inte sällan kvinnor, anställda inom samma offentliga sektor som har ansvar för barnomsorgen.

Vänsterpartiet i Skövde vill införa 30 timmars förskola per vecka. För att genomföra detta måste mer resurser ges till förskolorna. Det är en förutsättning för att det ska fungera. För att införa 30 timmars förskola per vecka måste barngrupperna storlek minskas och personaltätheten bli högre. Risken är annars att det blir svårt att säkerställa en god pedagogisk verksamhet där alla barn blir tillgodosedda utifrån sina behov. Förskolan får inte tvingas ägna sig åt barnpassning. Det finns en läroplan som pedagogerna måste få förutsättningar att jobba utifrån. Vi menar att hur väl du lyckas i skolan ska inte bero på vilket område du bor i eller vilka föräldrar du har. Att minska dessa sociala klyftor är en av skolans viktigaste uppgifter. Skolor som behöver mer resurser ska få det. Behoven ska styra inte ekonomin. Utbildningens kvalitet ska inte hänga på föräldrarnas skolval, utan kommunen ska säkerställa att alla skolor i Skövde är lika bra!

Vänsterpartiet vill satsa mer resurser på barn i behov av särskilt stöd redan i förskolan och de första åren i grundskolan så att vi kan möta behoven innan det är för sent. All forskning visar på att det är tidiga insatser som gäller. Det ska vi anamma i Skövde.

Vi vill ge skolan resurser och möjligheter att skapa mindre grupper med relevant stödpersonal för elever i behov av särskilt stöd, exempelvis elever som tillfälligt inte klarar av undervisningen i en stor klass, för att ge dem en chans till goda resultat i en lugnare miljö. Vi vill att stödpersonal även finns tillgänglig på fritidshemmen, där behovet av stöd också är stort.

Vänsterpartiet vill se en skola där elevernas mångfald och olikheter ses som en tillgång och inte som ett hot.

Anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola är särskilda skolformer för elever med intellektuell funktionsnedsättning. De syftar till att ge eleverna möjlighet att aktivt nyttja sin rätt och ta sin plats i ett demokratiskt samhälle. Utbildningen ska vara väl anpassad efter individens behov och den ska ge möjlighet till både teoretiska och praktiska kunskaper.  Eleverna ska mötas av höga och positiva förväntningar så att de får möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. En annan viktigt aspekt är att skolmiljön präglas av trygghet och arbetsro som är en förutsättning för att eleverna ska kunna tillägna sig kunskap och utvecklas socialt.

När det gäller elevhälsa ser vi att den fysiska och psykiska ohälsan ökar bland barn och unga. Därför är det viktigt att skolan ger såväl kunskap om, som tillgång till, hälsofrämjande aktiviteter. Barn och elevers hälsa är avgörande för deras möjligheter i livet och i skolan. Därför bör det vara ett ansvar för alla som möter barn och unga i sin profession att verka hälsofrämjande. Förskolan och skolan har ett stort ansvar att utforma och organisera sin verksamhet så att den gynnar barn och elevers välmående och trygghet i skolan. Barn- och elevhälsan behöver ha en mer central roll i samverkan kring barn och unga med komplexa behov eller behov av insatser från flera myndigheter/aktörer.

Vänsterpartiet i Skövde menar att man måste tillföra elevhälsan större ekonomiska resurser och anställa fler kuratorer, psykologer, specialpedagoger och sjuksköterskor. Det behövs mer personal för att elevhälsan ska kunna utföra sitt viktigaste uppdrag: att arbeta förebyggande ute i klasserna.

Skolpersonal
Arbetsmiljön i skolan måste förbättras. Skolan är Skövdes största arbetsplats men samtidigt också en av de sämsta avseende arbetsmiljön. Arbetsmiljön och arbetssituationen är ett av de vanligaste skälen till att lärare väljer att arbeta med något annat än skolan. God pedagogik utförd av utbildade lärare är förutsättningen för en god kvalitet och därmed goda elevprestationer. Vänsterpartiet ser det som viktigt med förebyggande insatser som friskvård men det är problematiskt att ansvaret för att klara av sin arbetssituation utan att bli sjuk i så hög grad läggs på den enskilde medarbetaren. Vänsterpartiet hävdar att satsningar på individnivå inte får befria arbetsgivaren från ansvaret att skapa hälsosamma arbetsbetingelser för kollektivet. Generellt sett behöver elevstödjares, fritidsledares och socialpedagogers roll i skolan stärkas. På alla förskolor och skolor behövs kompetenta lärare och pedagoger som kan möta varje barns och elevs behov i sin undervisning och som kan delta aktivt i den pedagogiska utvecklingen. Förskollärarnas, lärarnas och fritidspedagogernas arbetsmiljö är fortfarande mycket ansträngda. Vi måste anställa mer personal.

Inom förskola och fritidshem i Skövde är planeringstiden för lärare ett problem. Generellt sett är det för lite tid för att kunna genomföra uppdraget, säkerställa kvaliteten på undervisningen samt genomföra dokumentation, utvecklingssamtal med mera. På vissa förskolor har alla pedagoger cirka 1 timme enskild planering per vecka, vilket är alldeles för lite. Lärare har ett större uppdrag än exempelvis barnskötare och outbildad personal. Förhållandevis ofta uteblir dessutom den enskilda planeringstiden på grund av exempelvis vikariebrist. Vänsterpartiet menar att Skövde ska erbjuda utökad planeringstid för utbildade lärare inom förskola och fritidshem.

Skövde måste bli en bra arbetsgivare för vår skolpersonal. Antalet barn och elever i grupperna måste minskas för att tillgodose behoven. Vi måste ge förutsättningar för personalen att kunna utföra sitt arbete och leverera undervisning och verksamhet av god kvalitet. Barngruppernas storlek och sammansättning ska vara sådan att barnens behov av säkerhet och tillsyn samt utveckling och lärande tillgodoses. En barngrupp får inte vara större än att personalen kan ha överblick över den.

Att bygga nya förskolor och skolor är bra, men nu måste vi även bygga om och förbättra de skolor vi har.

För att göra Skövdes skolor mer attraktiva för lärare vill vi satsa på de lärare som arbetat många år i Skövde – trotjänarna – så att de stannar kvar i kommunen. Dessa ska premieras med lönelyft för att få en likvärdig eller högre lön än de nyutexaminerade lärarna i kommunen.

Vi vill även att pedagogiska luncher i kommunen ska vara gratis. Vänsterpartiet vill verka för att få lärare i grundskola och gymnasium att vilja börja arbeta i kommunen. Skolan måste anpassas så att den blir den sorts skola som lärare vill ha, inte den sorts snålskola som skolnedrustarna i kommunen vill ha.

Som arbetsgivare är kommunen skyldig att arbeta aktivt mot psykisk ohälsa. Inom förskolan har lärarna en timmes friskvård per vecka om arbetet så medger. Det gör det sällan, så friskvård existerar med andra ord nästan inte. Vänsterpartiet menar bestämt att det behövs mer pengar till Skövdes förskolor, skolor och fritidshem.

Vi vill ge mer pengar till skolan för att finansiera en större personalstyrka, minska antalet elever per grupp, bygga om och bygga nya lokaler samt höja lärarlönerna. Skövde kommun ska vara en attraktiv arbetsplats som kan konkurrera om behörig personal och locka till sig lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Kompetensutbildade lärare behövs för att säkerställa kvaliteten i verksamheten. Arbetsvillkoren måste förbättras, och pedagogerna måste ha bättre förutsättningar att kunna genomföra sitt uppdrag.

Skolprogram Vänsterpartiet Skövde 

Kunskap är makt
Varje människa behöver kunskap om sig själv och sin omvärld. Ju mer hen förstår, desto större förmåga får hen att hantera sin omvärld. Möjligheterna att påverka sitt eget liv och samhället blir större. Idén om ett jämlikt och sammanhållet utbildningssystem var en del av kampen för demokratin. En kamp som gjorde kunskap och bildning till en rättighet, för alla. Sedan flera decennier tillbaka har dock utvecklingen gått åt fel håll. Vi lever i en värld som förändras snabbt. För att kunna delta och påverka i ett demokratiskt samhälle krävs idag mer kunskap om hur samhället fungerar. När alla inte får likvärdiga möjligheter till bildning och kunskap försämras även det demokratiska samtalet -och i längden möjligheten att ha en demokrati som utvecklas. Skolans arbete med demokrati och värdegrund måste nu även omfatta arbetet med ett långsiktigt hållbart klimat. En återerövring av innehållet i begreppen kunskap, lärande, fostran och bildning måste ske. Kunskap är inte en viss mängd fakta samlad i minnet. Kunskap betyder förmåga att förstå, ordna, värdera och utveckla ett samlat vetande. Vänsterpartiets ideal kring demokrati bygger på upplysta samhällsmedborgare. Det kräver både ett sammanhållet utbildningssystem och en hög nivå av kunskap hos hela befolkningen. Vänsterpartiet vill skapa en jämlik och sammanhållen skola. Förskolan och skolan ska lägga grunden för ett liv med möjligheter, inte återskapa och förstärka klasskillnader. Förskolan och skolan är helt avgörande för vilka möjligheter en människa har i livet. Därför är bristen på likvärdighet i utbildningen en fråga om demokrati och makt. Den svenska skolans grundproblem är just bristen på likvärdighet. För att skapa en likvärdig skola behöver skolan befrias från affärsverksamhet och särskiljande skolval, samt få en likvärdig ekonomi genom ett statligt ekonomiskt ansvar där resurser fördelas efter behov.

Att alla får del av en god utbildning bidrar till att samhället blir bättre för alla. Kunskap är makt.

En jämlik och sammanhållen förskola och skola
Kunskap är en demokratisk rättighet och ingen handelsvara. Vänsterpartiet vill därför ha en gemensamt finansierad och demokratiskt styrd förskola och skola där behoven styr resursfördelningen. Ett utbildningssystem som är jämlikt ger varje barn och elev goda möjligheter att utvecklas och få sina behov tillgodosedda.

Vänsterpartiet vill skapa en sammanhållen förskola och skola där elever med olika bakgrund möts. När elever med olika bakgrund möts och utvecklas tillsammans förbättras inte bara studieresultaten utan även sammanhållningen i samhället generellt. Skolan kan inte avskaffa klassamhället, men jämna ut klasskillnader så att alla barn får en bra start i livet.

Nedskärningarna i den offentliga sektorn i början av 1990-talet dränerade den allmänna skolans resurser. Så gjorde också den nästan obegränsade rätten att inrätta fristående förskolor och skolor. Vänsterpartiet vill ha en förskola och skola där barn och elever får det stöd och den stimulans som behövs för att ta emot, skaffa och söka kunskap.

Fristående förskolor och skolor
Hela utbildningsväsendet ska vara fritt från vinstintressen utan undantag. Vinstjakten är en av anledningarna till att skolan blir allt mindre likvärdig och jämlik. Vinstintresset innebär också ett resursslöseri. Bland annat händer det att vinster plockas ut från det skolpeng som egentligen är till för undervisning.

Kommunerna ska ha möjlighet att säga nej till etablering av nya fristående förskolor och skolor. Kommuner ska också ha rätt att betala något lägre belopp per barn/elev till fristående utförare eftersom de inte har samma skyldighet att ordna utbildning för alla.

Vänsterpartiet anser att den främsta valfriheten inte består i ett val av skola som innebär möjligheten att välja bort mötet med elever från annan bakgrund. Den främsta valfriheten består i stället i de ökade möjligheter till olika livsval som elever med en gemensam grundutbildning kan få efter genomgången utbildning.

Alla barn och elever ska kunna gå i en gemensam förskola och skola, trots familjens olika sociala ställning eller värderingar, så bygger det på en bred överenskommelse i samhället för att gynna alla elevers kunskapsutveckling.

Det fria skolvalet i grundskolan
Enligt skollagen ska utbildningen inom skolväsendet vara likvärdig inom varje skolform oavsett var i landet den anordnas. En likvärdig skola betyder att alla elever ska ha lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildningen och att skolan ska kompensera för elevers olika förutsättningar. Med andra ord ska alla elever ges möjlighet till goda studieresultat oavsett bakgrund och vilken skola de går i.

För att skapa bättre förutsättningar för likvärdig undervisning och ett effektivt utnyttjande av skolans resurser bör skolplaceringar i grundskolan utgå från upptagningsområden där en elev i första hand placeras i en kommunal skola. Upptagningsområdena bör baseras på att elever ska gå i en skola nära hemmet, men ska även ta hänsyn till eventuell boendesegregation och sträva efter en sammansättning av elever med olika bakgrund.

Efter att en skolplacering meddelats bör det dock även ges möjlighet för föräldrar och elever att komma med alternativa önskemål. Ett sådant önskemål ska motiveras särskilt. Skäl för annan placering kan till exempel vara att en skola har en särskild inriktning, särskild pedagogik, sociala skäl eller att en elev har en funktionsnedsättning och kan få bättre stöd vid en viss skola. Vid konkurrens om en plats bör platsen tilldelas en elev som bor inom samma upptagningsområde som skolan ligger i och i andra hand enligt en strikt närhetsprincip. Varje fall av särskilda önskemål ska beslutas av rektor efter samråd med vårdnadshavare och övriga berörda.

Avgiftsfri förskola och fritidshem
Forskning visar att kompensatoriska insatser från samhället har effekt för att utjämna klassklyftor och att de har störst betydelse för barn från resurssvaga familjer och om de görs tidigt i livet. Betydelsen av att gå i förskola och fritidshem är alltså störst för att öka jämlikheten mellan olika klassbakgrund för dem med familjer med lägre inkomster. Därför bör ekonomi inte vara ett hinder för barn till föräldrar med låga inkomster för att ta del av de kompensatoriska insatser som förskola och fritidshem erbjuder.

Vänsterpartiet vill erbjuda alla barn tillgång till en jämlik och sammanhållen förskola och skola. För att möjliggöra för alla barn att ta del av både förskola och fritidshem vill Vänsterpartiet göra dem avgiftsfria samt utöka rätten till barnomsorg även till barn vars föräldrar är utan sysselsättning eller föräldralediga. Detta bör ske i kombination med personalförstärkningar.

Förskola och fritidshem

Förskola
Vänsterpartiet anser att förskolan ska vara en rättighet och en möjlighet för alla barn. Förskolan har långsiktiga positiva effekter på barns lärande och utveckling. Förskolan har även utjämnande socio-ekonomiska effekter genom att barn från resursfattiga familjer drar störst nytta av att vistas i förskola. Den målmedvetna satsningen på förskolan i Skövde liksom Sverige har gjort att den internationellt sett intar en särställning både vad gäller tillgänglighet, kvalitet och pedagogisk utveckling. Men för att den goda utvecklingen ska fortsätta behöver barngruppernas storlek begränsas och förskolans kompensatoriska roll förstärkas. Som ett led i det kompensatoriska uppdraget ska alla barn, oavsett vårdnadshavarnas sysselsättning, erbjudas minst 30 timmar förskola per vecka. Detta bör ske i kombination med personalförstärkningar.

Den fysiska miljön inomhus och utomhus på förskolan är viktig för barnens lek och lärande. Goda pedagogiska miljöer uppmuntrar till kreativitet och nyfikenhet och inspirerar till aktivitet bortom begränsande genusmönster. Det ska finnas tillgång till lugn och avskildhet för vila. Kravet på skolbibliotek gäller idag inte förskolan, men det är angeläget att säkra tillgången till böcker och andra medier på varje förskola. Litteratur har stor betydelse även för de yngsta barnen. Pojkar och flickor i förskolan ska få likvärdig stimulans när det gäller bokprat och bokläsning och personalen ska vara medveten om de normer som böckerna förmedlar och ha kunskaper att problematisera dem. Förskolan ska vara en mötesplats för barn med olika bakgrund i en pedagogisk verksamhet med god kvalitet. Fristående förskolor riskerar att bidra till segregation.

Förutom att fylla en pedagogisk funktion är barnomsorg också en förutsättning för att kvinnor och män ska kunna förvärvsarbeta på lika villkor. Tillgången och rätten till en bra och flexibel barnomsorg har länge varit och är fortfarande en viktig feministisk fråga. Många arbetar på obekväm arbetstid. Därmed ökar också behovet av tillgång till barnomsorg på kvällar, nätter och helger. De som främst är i behov av denna omsorg är barn till ensamstående föräldrar, inte sällan kvinnor, anställda inom samma offentliga sektor som har ansvar för barnomsorgen. Kommunerna ska därför vara skyldiga att erbjuda barnomsorg under obekväm arbetstid.

Modersmålsstöd
Förskolan och förskoleklassen ska bidra till att modersmålet utvecklas så att barnen kan kommunicera på såväl sitt modersmål som på svenska. I läroplanen för förskolan framgår att verksamheten ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling. Vidare ska medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Det språkliga lärandet blir bäst när språket används i meningsfulla sammanhang i vardagen, till exempel i lek och skapande verksamhet. Personalen ska därför anpassa aktiviteter, arbetssätt, miljö och material efter barnens behov för att medverka till barns utveckling av sitt modersmål.

Fritidshem
Skolbarnsomsorgen ingår i det samlade utbildningssystemet och ska komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Fritidshemmen och skolan ska tillsammans utgöra en helhet som bidrar till barnens allsidiga utveckling och lärande. Därför behövs bra fritidshem med utbildad personal och en rimlig personaltäthet. Fritidshemsverksamheterna har idag stora problem med alltför stora barngrupper och för lite personal. Det ska finnas regler avseende barngruppernas storlekar i fritidshemmen.

Fritidshemmen är en viktig del i utbildningssystemet för att ge barnen en bra och meningsfull fritid samt stödja deras utveckling. Fritidshemmen ska ingå som en integrerad del i en samlad skoldag. Vänsterpartiet vill lyfta fram deras pedagogiska uppgift och betydelse i och med att läroplanen även gäller för fritidshemmen. Därför anser vi att fritidshemmen måste göras tillgänglig för alla elever.

För att främja jämlikhet och jämställdhet är det viktigt att uppmärksamma skillnader i nyttjandet av fritidshem. Det kan röra sig om föräldrarnas utbildning, födelseland, civilstånd och även bostadsort. Klart är att de största skillnaderna finns inom skolbarnomsorgen där till exempel barn till högutbildade betydligt oftare har skolbarnomsorg än barn vars föräldrar har kortare utbildning. Dessutom vet vi att barn i ekonomiskt utsatta hushåll deltar i mindre utsträckning i organiserade fritidsaktiviteter. Detsamma gäller barn med ensamstående föräldrar, varav de flesta är kvinnor, barn i arbetarhushåll och barn vars föräldrar är födda utomlands. För dessa barn är rätten till bra fritidshem än viktigare.

Maxtaxa inom förskoleverksamhet och skolbarnomsorg betyder att en del av de problem som funnits åtgärdats. Det är dock tydligt att gruppen barn i åldern 10-12 år fortfarande saknar den självklara rättigheten som tillgången till väl fungerande fritidsverksamhet utgör. Vänsterpartiet vill se en avgiftsfri fritidshemsverksamhet.

Klart är att de största skillnaderna finns inom skolbarnomsorgen, där till exempel barn till högutbildade betydligt oftare har skolbarnomsorg än barn vars föräldrar har kortare utbildning. Dessutom vet vi att barn i ekonomiskt utsatta hushåll deltar i organiserade fritidsaktiviteter i mindre utsträckning. Detsamma gäller barn med ensamstående föräldrar -varav de flesta är kvinnor -barn i arbetarhushåll och barn vars föräldrar är födda utomlands. För dessa barn är rätten till ett bra fritidshem än viktigare.

Vänsterpartiet i Skövde vill:

• Att Skövde erbjuder alla barn tillgång till en jämlik och sammanhållen förskola

• Göra förskola och fritidshem avgiftsfria så att alla barn kan ta del av dem

• Att det ska finnas goda pedagogiska miljöer inom förskolan och fritidshem

• Kombinerat med personalförstärkningar utöka rätten till barnomsorg även för barn vars föräldrar är utan sysselsättning eller föräldralediga

• Att barngruppernas storlek begränsas och förskolans kompensatoriska roll förstärks

• Att förskolan ska vara en mötesplats för barn med olika bakgrund i en pedagogisk verksamhet med god kvalitet

• Att det finns tillgång på och att man har rätt till en bra och flexibel barnomsorg

• Att alla barn oavsett vårdnadshavarnas sysselsättning ska erbjudas minst 30 timmar förskola per vecka (i kombination med personalförstärkningar samt att förskolorna ges mer resurser)

• Att Skövde ska ha öppna förskolor samt säkerställa att de arbetar aktivt med både genus- och hbtq-perspektiv.

• Erbjuda barnomsorg under obekväm arbetstid

• Att Skövde har bra fritidshem med utbildad personal och en rimlig personaltäthet

• Ge mer pengar till förskolorna

• Minska antalet barn och elever per grupp

• Att alla skolor i Skövde ska vara lika bra och få de resurser de behöver

• Att ekonomi ska inte vara ett hinder för barn till föräldrar med låga inkomster att ta del av de kompensatoriska insatser som förskola och fritidshem erbjuder.

• Att Skövde ska erbjuda utökad planeringstid för utbildade lärare inom förskola och fritidshem.

Förskoleklass och grundskola 

Förskoleklass
Från hösten 2018 har barn som är bosatta i Sverige skolplikt från höstterminen det år då de fyller sex år. Förskoleklass tillkom som en kompromiss som skulle kombinera förskolans pedagogik med skolförberedelse. Vänsterpartiet vill att förskoleklass integreras med grundskolan. Förskollärare ska vara behöriga att undervisa i grundskolans första årskurs.

Grundskolan
Vänsterpartiet vill se en jämlik och likvärdig grundskola för alla barn. En skola för ett framåtblickande och demokratiskt samhälle handlar inte bara om att utbilda för arbetslivet -den handlar också om allas rätt till kunskap. Skolan ska både förmedla demokratiska värden och ge alla elever möjlighet att inhämta och fördjupa sina kunskaper. Då grundskolan är obligatorisk för alla barn spelar den en särskilt viktig roll för att förmedla respekten för de mänskliga rättigheterna, jämställdhet mellan könen och det gemensamma ansvaret för miljön. Elevernas kunskapsutveckling behöver följas upp redan från första början och därefter vara ett kontinuerligt inslag i skolans arbete. Det är endast genom tidig uppföljning som tidiga insatser blir möjliga. Det handlar framförallt om uppföljning av läsning och matematisk förståelse. Om lärandet inte synliggörs för fler än den enskilde läraren, så riskeras att insatser inte blir av eller sätts in för sent under skolgången. Samverkan mellan lärare, förskolelärare och fritidspedagog är väsentligt i grundskolans lägre åldrar. För att garantera elevernas rätt till kunskap behöver elevernas kunskapsutveckling följas upp. En tydlig och likvärdig uppföljning i tidig ålder är bättre än tidiga betyg.

Grundskolan ska vara kostnadsfri och inte exkludera någon. Avgifter för exempelvis resor och aktiviteter ska inte få tas ut. Skolarbetet ska främst göras i skolan.

Vänsterpartiet i Skövde vill:

• Att förskoleklass integreras med grundskolan. Förskollärare ska vara behöriga att undervisa i grundskolans första årskurs.

• Att förskoleklass ska vara obligatorisk och i sin helhet integreras med grundskolan

• Att Skövde har en jämlik och likvärdig grundskola för alla barn

• Att det finns goda pedagogiska miljöer inom- och utomhus.

• Att grundskolan är kostnadsfri och inte exkludera någon (avgifter för exempelvis resor och aktiviteter får inte få tas ut)

• Uppmuntra personal att göra en uppföljning av läsning och matematisk förståelse

• Att alla skolor i Skövde ska vara lika bra och få de resurser de behöver

• Ge mer pengar till grundskolorna för att kunskapsmålen uppnås. Idag är inte så fallet i Skövde. Det är många elever som inte är behöriga till ett nationellt program och får gå introduktionsprogrammet.

Gymnasieskola
Gymnasieskolan är en frivillig skolform men samtidigt är en gymnasieexamen den absolut viktigaste nyckeln till arbetsmarknaden och ett vuxenliv med egen försörjning och god hälsa. Därför behöver gymnasieskolans uppdrag och arbetssätt tydligt utgå från målsättningen att alla ska slutföra en gymnasieutbildning eller motsvarande inom andra skolformer. Betydligt större insatser behöver göras för att få alla unga att påbörja och slutföra en gymnasieutbildning. Bland annat genom en förstärkning av det specialpedagogiska arbetet inom skolformen och en större flexibilitet i utbildningens organisering, men också genom ett ständigt utvecklingsarbete i nära samarbete med universitet och högskolor. Vänsterpartiet vill även se en tätare samverkan mellan gymnasieskolan och arbetsmarknadens parter.

Gymnasiet behöver ha ett brett utbud av program och inriktningar så att möjligheterna att gå en utbildning inom ett område som väcker ens intresse är goda. Utbudet behöver också utformas efter behov på den lokala och nationella arbetsmarknaden. Både yrkesprogram och studieförberedande program ska minst ge grundläggande behörighet till högskolestudier. Att välja ett yrkesprogram vid sexton års ålder ska ge förutsättningar att antingen gå direkt in i arbete efter studierna eller att studera vidare inom yrkesområdet eller inom helt andra områden. Gymnasieskolan har precis som grundskolan ett uppdrag att utbilda medvetna medborgare, därför behöver fokus på bildning och demokrati stärkas. Att få tillgång till utbildning inom de estetiska ämnena gynnar både individens utveckling och lärande och är viktigt även i gymnasieskolan. Därför bör estetiska ämnen återinföras på samtliga gymnasieprogram.

Gymnasieskolans struktur med olika program bär en inneboende risk för hierarkier och könssegregation. Det behöver finnas ett medvetet arbete för att bryta de hierarkierna och öka statusen för yrkesprogrammen samt för att bryta könsstereotypa utbildningsval. Alla program skulle gynnas av en blandning av elever med olika bakgrund och av olika kön. Då måste de som vågar välja okonventionellt stöttas och utbildning och praktik utformas så att alla elever har samma rätt till trygga lärmiljöer. Arbetet med att uppnå en blandning av elever med olika bakgrund och kön inom gymnasieskolans program behöver kombineras med ett medvetet arbete för att blanda olika typer av program på olika skolor. Idag blir det ofta en uppdelning mellan skolor med teoretiska program respektive praktiska program, vilket förstärker segregationen.

Tillgången till väl utformade introduktionsprogram måste vara god. För elever med behov av svenskkunskaper utreds alternativ där gymnasieutbildning kan läsas samtidigt som annan svenskundervisning. Introduktionsprogrammen organiseras så att det blir så enkelt som möjligt att övergå till ett nationellt program när behörighet för detta finns. I första hand ska syftet vara att så snart som möjligt antas till ett av de nationella programmen, men stort utrymme att utforma utbildning efter individuella behov måste finnas. Finns det risk att eleven inte kommer att kunna bli behörig till ett nationellt program måste de ändå erbjudas en god utbildning. Utvecklingen av inriktningen “Yrkesintroduktion” med nationella yrkespaket är positiv och bör fortsätta, det är viktigt att även dessa program erbjuder idrott, estetisk verksamhet och samhällskunskap. Inom individuellt alternativ måste det finnas stora möjligheter till anpassning utifrån elevernas behov men med ett tydligt fokus att ge eleven så bra förutsättningar som möjligt på arbetsmarknaden och i livet.

Inom gymnasieskolan finns även riksrekryterande gymnasieprogram, där intaget sker från hela landet. Det är utbildningar av särskilt nationellt intresse. Vänsterpartiet anser att även unika lokala utbildningar som är av nationellt intresse ska kunna vara gymnasieprogram med riksintag och säkras genom statliga medel. Vänsterpartiet vill att en ämnesutformad gymnasieskola med ämnesbetyg istället för kursbetyg ska återinföras. Det måste finnas möjlighet för elever att kunna examineras utifrån läsår och kunskaper per läsår istället för ett poängsystem baserat på kurser. Samtidigt måste ämnesinnehållet vara tydligt så att elever kan följa sin kunskapsutveckling kontinuerligt.

Vänsterpartiet vill att nu när det införs Gy25 –  Ämnesbetyg på gymnasial nivå måste ämnesinnehållet vara tydligt så att elever kan följa sin kunskapsutveckling kontinuerligt

Vänsterpartiet i Skövde vill:

• Att gymnasieskolans uppdrag och arbetssätt tydligt utgår från målsättningen att alla unga ska påbörja och slutföra en gymnasieutbildning därför betydligt större insatser behövs

• Att alla elever som läser på gymnasiet får en gymnasieexamen

• Att större insatser behöver göras för att få alla unga att påbörja och slutföra en gymnasieutbildning genom en förstärkning av det specialpedagogiska arbetet inom skolformen och en större flexibilitet i utbildningens organisering)

• Att gymnasieskolorna i Skövde har ett ständigt utvecklingsarbete i nära samarbete med universitet och högskolor

• Ha en tätare samverkan mellan gymnasieskolorna och arbetsmarknadens parter

• Både yrkesprogram och studieförberedande program ska ge minst grundläggande behörighet till högskolestudier

• Att estetiska ämnen bör återinföras på samtliga gymnasieprogram

• Arbeta för att hierarkier och könssegregation minskar genom att blanda elever med olika bakgrund och kön inom gymnasieskolans program samt att olika typer av program på våra gymnasieskolor blandas (idag är uppdelning mellan Västerhöjds- och Kavelbrogymnasiet tydligt uppdelat i teoretiska program respektive praktiska program, vilket förstärker segregationen)

• Att det finns ett välfungerande introduktionsprogram som är utformat för att tillgodose elevernas individuella behov så att elever enkelt kan övergå till ett nationellt program (detta bör ske så snart som möjligt)

Anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola och Komvux som anpassad utbildning
Anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola är särskilda skolformer för elever med intellektuell funktionsnedsättning. De syftar till att ge eleverna möjlighet att aktivt nyttja sin rätt och ta sin plats i ett demokratiskt samhälle. Utbildningen ska vara väl anpassad efter individens behov och den ska ge möjlighet till både teoretiska och praktiska kunskaper och att eleverna möts av höga och positiva förväntningar så att de får möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar.

Förutom betyg ska eleverna också ges möjlighet till skriftliga intyg på avgränsade kunskaper eller moment som kan vara till nytta i arbetslivet. Anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola är skolformer som både behöver vara inkluderade och skilda från övriga grundskolan och gymnasiet. Både för eleverna i anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola och för eleverna i övriga grundskolan och gymnasiet är olika typer av samverkan och integrering mellan skolformerna viktiga. För ökad förståelse och respekt för människors olikheter behöver man mötas i sin vardag. Samtidigt har anpassad grundskolans och anpassad gymnasieskolan målgrupper ofta behov av särskilt anpassade lokaler och personal med särskild kompetens.

Precis som för andra grupper som uppfattas som normbrytande kan också behovet av egna, trygga rum, där man får vara normen, vara stort och tillgången avgörande för elevernas välmående. Att helt inkludera den grupp elever som idag antas till anpassad grundskolan eller anpassad gymnasieskolan i den övriga grundskolan eller gymnasiet gynnar inte eleverna. Däremot är det av största vikt att grundskolan tillsammans med anpassad grundskolan och gymnasiet tillsammans med anpassad gymnasieskolan arbetar för att bryta fördomar mot anpassad skolans målgrupp och för att integrera eleverna i de olika skolformerna med varandra.

Eleverna ska tidigt ha möjlighet att utveckla sina kunskaper inom områden som kan vara till nytta i arbetslivet och i anpassad gymnasieskolan är möjligheten att välja mellan olika nationella program utifrån elevens intresse och utifrån framtida möjligheter på arbetsmarknaden viktig. Även inom ramen för särskild utbildning för vuxna behöver både tillgången till utbildning som utvecklar individen som medborgare och som rustar individen för arbetsmarknaden finnas. Ofta kan nära samverkan mellan gymnasieskola och anpassad  gymnasieskola samt mellan vuxenutbildning och anpassad utbildning för vuxna öppna fler möjligheter till yrkesutbildningar där yrkeslärarkompetens eller särskilt anpassade lokaler och utrustning är avgörande.

Anpassad utbildning för vuxna eller anpassad vuxenutbildning är en skolform som motsvarar Komvux med ett liknande utbud av kurser på grundnivå och gymnasienivå. Helt kan inte anpassadvux anpassas till regelverken inom Komvux utan bör även fortsättningsvis erbjuda utbildning för dem som behöver det. Deltagarna bör exempelvis kunna läsa samma kurs på anpassadvux som redan klarats på anpassad gymnasieskolan om det är gynnsamt för individen.

Mottagandet i anpassad olika skolformer måste vara rättssäkert, så att det verkligen är elever med intellektuell funktionsnedsättning som blir mottagna. Skolinspektionen har uppmärksammat flera fall där elever blivit mottagna i särskolan på andra grunder än intellektuell funktionsnedsättning. Samtidigt finns en stor grupp elever idag i hålrummet mellan anpassad gymnasiet och den övriga gymnasieskolan. Elever som i hög utsträckning skulle gynnas av mer anpassad undervisning och högre kompetens kring just deras funktionssätt och vilka pedagogiska miljöer och undervisningssätt som faktiskt främjar individens utbildning än vad som idag, i många fall, kan ges inom introduktionsprogrammen i gymnasieskolan. Resultatet är att ett stort antal individer helt ramlar ur utbildningssystemet eftersom det är nästintill omöjligt att uppnå de betyg som krävs för att bli behörig till nationellt program. Samverkan mellan introduktionsprogrammen och anpassad gymnasieskolan måste kraftigt förstärkas för att den här elevgruppen ska få en god utbildning som gynnar individens utveckling och som ger kunskaper som kan leda till vidare studier eller arbete.

Vänsterpartiet i Skövde vill:

• Att anpassad grundskolan och anpassad gymnasieskolan både inkluderas och skiljs från övriga grundskolan och gymnasiet

• Att anpassad skolelever tidigt har möjlighet att utveckla sina kunskaper inom områden som kan vara till nytta för dem i arbetslivet och att det i anpassad gymnasieskolan finns möjlighet att välja mellan olika nationella program utifrån elevens intresse och utifrån framtida möjligheter på arbetsmarknaden

• Att det finns möjlighet för individen att utvecklas som medborgare och bli rustad för arbetsmarknaden även inom ramen för särskild utbildning

• Att mottagandet i anpassad olika skolformer måste vara rättssäkert, så att det verkligen är elever med intellektuell funktionsnedsättning som blir mottagna.

Specialundervisning
Ibland behöver en elev stöd i skolan utanför ramarna för den ordinarie undervisningen, antingen i form av extra anpassningar eller i form av särskilt stöd. När kunskapsresultaten sjunker är det viktigare än någonsin att alla barn och elever får det stöd de behöver och har rätt till. Resurserna för särskilt stöd räcker inte till och de insatser som görs kommer ofta alldeles för sent. Specialundervisningen behöver utvecklas och stärkas upp.

Vänsterpartiet anser att det därför behövs fler speciallärare och specialpedagoger i hela skolsystemet och att möjligheterna till särskilt stöd behöver stärkas. Fler utbildningsplatser behövs men även att förenkla vägen till behörighet för dem som redan har en hel del utbildning och/eller erfarenhet inom det specialpedagogiska området. Även en förändring av behörighetsreglerna behövs så att både utbildningen till speciallärare och utbildningen till specialpedagog leder till behörighet att bedriva särskilt stöd.

Det måste finnas tillräckliga ekonomiska och personella resurser i skolan så att lärare och rektorer kan besluta om stöd och anpassningar, både för elever och för personal. Skolor ska se både fysiska och kognitiva hjälpmedel som en självklar anpassning. Det ska finnas anpassade läromedel och anpassad pedagogik utifrån olika gruppers och individers behov.

Vänsterpartiet i Skövde vill:

• Att det finns fler speciallärare och specialpedagoger i hela skolsystemet och att möjligheterna till särskilt stöd stärks

• Att det finns tillräckliga ekonomiska och personella resurser i skolan så att lärare och rektorer kan besluta om stöd och anpassningar för både elever och personal

• Att specialundervisningen utvecklas och stärks (skolor ska se både fysiska och kognitiva hjälpmedel som en självklar anpassning)

• Det ska finnas anpassade läromedel och anpassad pedagogik utifrån olika gruppers och individers behov.

• Att mer resurser ges till barn i behov av särskilt stöd i förskola och skola samt på fritidshem

Elever med funktionsnedsättning
Många elever med funktionsnedsättning har integrerad undervisning i alla typer av skolformer som grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning och eftergymnasial utbildning. Det ställer krav på skolan i form av tillgängliga lokaler, extra resurs mellan lektioner för dem som inte har personlig assistans, och hjälpmedel i klassrummen. Elever med funktionsnedsättning ska ha samma möjlighet till en god utbildning som alla andra.

Även elever med icke-synlig funktionsnedsättning, som neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, har integrerad undervisning och har rätt att få anpassad undervisning, både pedagogiskt, socialt och fysiskt. Det finns ett stort behov av kontinuerlig kunskapshöjning och fortbildning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och neurologiska funktionsnedsättningar i form av bemötande, extra anpassningar och särskilt stöd. Vänsterpartiet anser därför att kontinuerlig kompetensutveckling av skolans personal om såväl synliga funktionsnedsättningar som neuropsykiatriska funktionsnedsättningar måste initieras.

Tillgänglighet och delaktighet är en rättighetsfråga om att ge alla medborgare samma demokratiska rättigheter och möjligheter i samhället. Att göra skolor, arbetsplatser, bostäder, transporter och offentliga lokaler tillgängliga skulle öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att delta i utbildning, i arbetslivet och i samhällslivet som helhet.

Vänsterpartiet i Skövde vill:

• Att elever med funktionsnedsättning ska ha samma möjlighet till en god utbildning som alla andra

Läromedel och digitalisering i skolan
De värden som skolan ska förmedla är människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta. Undervisningen ska dessutom vara saklig och allsidig. Dock förmedlar läromedlen som används i skolan ofta något helt annat.

När skolans läroböcker har granskats tydliggörs att de genomsyras av en vit, manlig, heterosexuell norm. Hbtq-personer gestaltas endast när ämnet handlar om hbtq-frågor och personer med funktionsnedsättning presenteras nästan alltid i sammanhang där funktionsnedsättningen lyfts fram som en problematisk avvikelse. Bilden som ges av nationella minoriteter är ofta en ensidig framställning av dessa gruppers historia och nuvarande förhållanden. Inte heller behandlas Sveriges del i exempelvis den transatlantiska slavhandeln och Sveriges koloniala arv. Vänsterpartiet anser inte att politiken ska avgöra det exakta innehållet i skolans läromedel, men det är illavarslande att det förekommer böcker i skolan som helt bryter mot läroplanernas värdegrund.

Det är av största vikt att skolan hänger med i den tekniska utvecklingen och också kan använda de pedagogiska verktyg och hjälpmedel som idag finns att tillgå. Samtidigt ska pedagogik, didaktik och metodik bygga på forskning och erfarenhet och inte på vilka program, plattformar, appar etc. som finns tillgängliga eller uppköpta. Dessutom är det väsentligt att läroböcker inte byts ut mot lågkvalitativa digitala läromedel, enkom för att skolan ska använda läromedel digitalt eller för att spara resurser. Tillgänglighet till både kunskap och teknisk support måste säkerställas.

Digitala verktyg kan utgöra möjligheter för lärandet bland annat genom närmare utbyten med elever på andra platser, tillgång till information och kunskap från många delar av världen och genom att elever lättare kan kommunicera direkt med olika typer av beslutsfattare, makthavare och experter genom sociala medier. Samtidigt behöver skolan stödja eleverna i förhållningssätt för att gynnsamt kunna delta i en digitaliserad värld med ett kritiskt perspektiv.

Vänsterpartiet i Skövde vill:

• Böcker i skolan som inte bryter mot läroplanernas värdegrund.

• Pedagogik, didaktik och metodik byggs på forskning och erfarenhet och inte på vilka program, plattformar, appar etc. som finns tillgängliga eller uppköpta.

• att läroböcker inte byts ut mot lågkvalitativa digitala läromedel

• Tillgänglighet till både kunskap och teknisk support måste säkerställas.

• Skolan ska stödja eleverna i förhållningssätt för att gynnsamt kunna delta i en digitaliserad värld med ett kritiskt perspektiv.

Likabehandling
Att skolmiljön präglas av trygghet och arbetsro är en förutsättning för att eleverna ska kunna tillägna sig kunskap och utvecklas socialt. Den kränkande behandling som alltför ofta förekommer i skolan måste motarbetas med kraft, och alla vuxna i skolan bär ett ansvar för detta. Ofta betraktas eleverna som en del av problemet -inte som en del av lösningen. Elevernas delaktighet är viktig för ett välfungerande likabehandlingsarbete. En politik som i grunden betraktar elever som potentiella hot mot ordningen i skolan hamnar fel. Förebyggande åtgärder är generellt av betydligt större vikt för att verkligen förhindra kränkningar än vad disciplinära åtgärder är. En välfungerande elevhälsa, liksom ett nära samarbete mellan hem, skola, fritidshem och föreningsliv, är exempel på förebyggande arbete som behöver tillmätas större vikt.

Vänsterpartiet vill se en skola där elevernas mångfald och olikheter ses som en tillgång och inte som ett hot. Fördomar kring funktionsnedsättningar ska bekämpas och skolan ska vara tillgänglig både i fysiskt och kognitivt hänseende. Många elever blir utsatta för rasism i skolan och vittnar om att skolorna ofta saknar förmågan att bemöta och motverka det. Lärare och annan skolpersonal behöver få kompetensutveckling i att arbeta mot rasism.

Skolan är en av de vanligaste platserna för unga tjejer att utsättas för sexuella trakasserier. Fortfarande händer det att sexuella trakasserier ses som en naturlig del av vardagen. Porren online når dessutom allt yngre åldrar. För Vänsterpartiet är det oacceptabelt. Lika höga krav ska ställas på barns arbetsmiljö som vuxnas. Vänsterpartiet vill se en stor satsning på kompetensutveckling för bättre sex- och samlevnadsundervisning i den svenska skolan. Även fritidspedagoger bör ges möjlighet till denna typ av kompetensutveckling. Detta behövs särskilt för att införandet av samtyckeslagstiftning ska få önskad effekt och genomslag.

Värdegrundsfrågor ska diskuteras aktivt på varje skola. Lärare behöver ha kunskap om normer och granska dem kritiskt. Undervisningen i sex och samlevnad ska tydligt preciseras i kursplanerna och ska också vara en del av arbetet med likabehandling, då många kränkningar grundar sig på kön, sexualitet eller köns uttryck. Alla ska våga uttrycka sin identitet på sina egna villkor i skolan.

Vänsterpartiet i Skövde vill:

• Se en skola där elevernas mångfald och olikheter ses som en tillgång och inte som ett hot.

• Att fördomar kring funktionsnedsättningar ska bekämpas och skolan ska vara tillgänglig både i fysiskt och kognitivt hänseende.

• Se en stor satsning på kompetensutveckling för bättre sex- och samlevnadsundervisning i den svenska skolan. Även fritidspedagoger bör ges möjlighet till denna typ av kompetensutveckling. Detta behövs särskilt för att införandet av samtyckeslagstiftning ska få önskad effekt och genomslag.

• Att värdegrundsfrågor ska diskuteras aktivt på varje skola.

Elevhälsa
Den fysiska och psykiska ohälsan ökar bland barn och unga och ohälsan har en tydlig både klass och könsmässig aspekt. Därför är det viktigt att skolan ger såväl kunskap om, som tillgång till, hälsofrämjande aktiviteter. Skolämnet idrott och hälsa har en viktig roll. Men det är också viktigt att skolan i övrigt arbetar hälsofrämjande, att skolmiljön ger tillgång till trygga och stimulerande lekmiljöer, att skolmaten är hälsosam och att det finns en fungerande elevhälsa. Alla förskolebarn ska ha tillgång till barnhälsa genom barnhälsovårdscentralerna, BVC. Barn och elevers hälsa är avgörande för deras möjligheter i livet och i skolan. Därför bör det vara ett ansvar för alla som möter barn och unga i sin profession att verka hälsofrämjande. Förskolan och skolan har ett stort ansvar att utforma och organisera sin verksamhet så att den gynnar barn och elevers välmående och trygghet i skolan, men också att se och uppmärksamma och arbeta för hälsa och trygghet utanför skolan. Detta genom samverkan med föräldrar, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri, ungdomsgårdar eller andra aktörer. Barn- och elevhälsan har kunskap och ansvar för det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i skolan men inte som ensam aktör, utan som en del av hela skolans arbete med trygghet och hälsa. Tyngdpunktsförskjutningen från åtgärdande till förebyggande och hälsofrämjande elevhälsa innebär att skolor behöver skapa arenor där elevhälsan deltar i lärares lärande om vilka förändringar som behöver göras i sättet att arbeta för att stödja de elever som har svårt att tillgodogöra sig den undervisning som redan bedrivs.

Många elever upplever skolrelaterad stress, främst beroende på arbetsbelastningen i skolan i form av hemläxor och prov. När elever, trots förebyggande insatser, ändå mår dåligt är det skolans ansvar att se hur den egna skolan bidrar till ohälsan och hur den egna skolan med hjälp av ändrade arbetssätt istället kan bidra till trygghet och hälsa för alla elever. Barn- och elevhälsans uppdrag ska hela tiden utgå från elevperspektivet och elevens möjligheter att ta del i skolarbetet. Därför är det allvarligt att många skolor brister i arbetet med elevhälsan. Ofta brister det i tillgänglighet genom att det helt enkelt finns för få medarbetare inom elevhälsan i relation till antalet elever. Detta samtidigt som ohälsan bland unga ökar. Vänsterpartiet vill införa nyckeltal som exempelvis antal elever per heltidsanställd inom elevhälsan. Elever ska enkelt och omedelbart kunna komma i kontakt med dem, lärare ska kunna få handledning och dessa yrkesgrupper kan vid behov ingå i arbetslagens arbete.

Vikten av tillgång till fungerande elevhälsa har ett tydligt genusperspektiv. Forskning visar att flickor drabbas dubbelt så mycket som pojkar av psykiska besvär. Skolan är dessutom den plats där flest tjejer utsätts för sexuella trakasserier. Vänsterpartiet vill att det ska finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, skolkurator och skolpsykolog vid varje skolenhet. Sjukvårdens uppgifter ska inte läggas över på barn- och elevhälsan och riskera verksamhetens fokus på skolgång. Samtidigt kan barn- och elevhälsan nå alla barn och på så sätt ha en unik möjlighet att arbeta med insatser som är hälsofrämjande oavsett föräldrars situation eller engagemang. Vänsterpartiet anser att förebyggande tandhälsa är ett område där barn- och elevhälsan kan ta en större roll. Barn- och elevhälsan behöver ha en mer central roll i samverkan kring barn och unga med komplexa behov eller behov av insatser från flera myndigheter/aktörer. Skolan i sig är främjande för en ung människas möjligheter till hälsa, därför bör socialtjänstens insatser och insatser från barn- och ungdomspsykiatri i större utsträckning ske i samverkan med elevhälsan och syfta till en stabil skolgång och välmående i övrigt. Barn- och elevhälsans arbete bygger ofta på möjligheten att skapa förtroende mellan den vuxne och eleverna, verksamheten måste dimensioneras för att möjliggöra det.

Tillgången till barnhälsa inom förskolan ser olika ut i Skövde. Där har istället sjukvården huvudansvaret genom barnavårdscentralerna. Samverkan mellan BVC, förskola och socialtjänst är av yttersta vikt för att så tidigt som möjligt sätta in rätt stöd för barn och föräldrar som behöver det. Många upplever föräldraskap som utmanande och kan behöva samtala med andra föräldrar om föräldraskap men också få stöd från exempelvis elevhälsans personal för att få verktyg att ta sin roll som förälder. Grupper eller kurser genom förskolan kan vara ett sätt att tillgängliggöra den typen av stöd för fler.

Vänsterpartiet i Skövde vill:

• Att skolan ger såväl kunskap om som tillgång till hälsofrämjande aktiviteter

• Att det på varje skola finns tillgång till trygga och stimulerande lekmiljöer

• Att skolmaten är hälsosam

• Att det finns en fungerande elevhälsa

• Att det finns tillgång till skolläkare, skolsköterska, skolkurator och skolpsykolog vid varje skolenhet

• Att socialtjänstens insatser och insatser från barn- och ungdomspsykiatri i större utsträckning bör ske i samverkan med elevhälsan och syfta till en stabil skolgång och välmående

• Utöka elevhälsan

Modersmålsundervisning
Språk och lärande hör samman. Det är väl belagt att den som har goda kunskaper i sitt modersmål har bättre möjligheter att lära sig nya språk, till exempel svenska, och även att utveckla kunskaper inom andra ämnen och områden. Modersmålsundervisning för barn med annat modersmål än svenska är därför mycket viktig. Den underlättar inte enbart kunskapsinhämtningen bland barnen utan har också betydelse för den personliga identiteten och för den intellektuella och emotionella utvecklingen.

Modersmålsundervisning ska organiseras av kommunerna och komma de elever till del som så önskar och där det är möjligt. Satsningar behöver göras för att stärka tillgången till behöriga modersmålslärare. I de fall där modersmålslärare bedöms ha ämneskunskaper inom olika ämnen ska hen också kunna tjänstgöra som studiehandledare på modersmålet.

Sverige har internationellt sett ett starkt lagstadgat stöd för modersmålsundervisning och dess positiva effekter för lärandet har vid flertal tillfällen bevisats av forskare som visat att det finns ett ömsesidigt beroendeförhållande mellan elevernas färdigheter i modersmålet och deras färdigheter i det svenska språket.

Vänsterpartiet vill att rätten till modersmålsundervisning värnas och utvecklas. Bland annat vill vi att ämnet får en egen timplan. Dessutom menar vi att barn som har flera hemspråk också ska ha rätten att läsa samtliga språk inom ramen för modersmålsundervisningen. För att höja kvalitén vill Vänsterpartiet att det ska finnas modersmålsutbildningsprogram på universitet och högskolor.

Studiehandledning på modersmål
Att en elev ännu inte behärskar det svenska språket fullständigt får inte leda till att hen halkar efter i skolan. Därför är rätten till studiehandledning oerhört viktig. Om en elev har svårt att tillgodogöra sig undervisning på grund av att hen har ett annat modersmål än svenska har eleven rätt till studiehandledning på modersmålet. Det kan till exempel handla om att få hjälp med matematiken på sitt modersmål. Studiehandledning på modersmålet kan stödja elevernas kunskapsutveckling i olika ämnen och hjälpa eleverna att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens kunskapsmål.

Vänsterpartiet i Skövde vill:

• Vänsterpartiet vill att rätten till modersmålsundervisning värnas och utvecklas.

• Om en elev har svårt att tillgodogöra sig undervisning på grund av att hen har ett annat modersmål än svenska har eleven rätt till studiehandledning på modersmålet.

Studie- och yrkesvägledning
Sverige har en arbetsmarknad som inom många områden är uppdelad efter kön, där kvinnor jobbar med vissa saker och män med andra. Det syns exempelvis genom kvinnodominansen i skolan och vården och mansdominansen inom byggsektorn. Denna uppdelning startar redan vid valet av gymnasieutbildning. Elevers gymnasieval så väl som val till eftergymnasial utbildning är i praktiken styrda av föreställningar kring pojkars och flickors beteende och livsval. De könsbundna valen både begränsar enskilda elevers utvecklingsmöjligheter samt bibehåller den rådande uppdelningen mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden.

Skolan har länge arbetat för att få flickor att intressera sig för teknik och naturvetenskap, men liknande satsningar för att få pojkar intresserade av traditionellt “kvinnliga” ämnen är mer sällsynta. Studie- och yrkesvägledningen måste bli bättre på att uppmärksamma frågan om könsstereotypa utbildningsval.

De sociala och ekonomiska förändringarna i världen tillåter inte att låta elever gå igenom skolsystemet utan att känna att de behövs på arbetsmarknaden. En intensifierad studie- och yrkesvägledning av hög kvalitet krävs både i grundskolans högre årskurser och i gymnasieskolan så att alla elever får kunskap om de kunskapskrav som ställs inför fortsatta studier. För att förhindra utslagning är det viktigt att övergången mellan grundskola och gymnasium blir så smidig som möjlig och att eleverna och föräldrarna är delaktiga i planeringen. Vägledningen ska ske i nära samarbete med lärare och elevhälsa.

Alla elever måste få möjlighet att leva upp till sin fulla potential. Därför måste alla elever få välinformerade studie- och yrkesvägledning inför val till gymnasiet, eftergymnasial utbildning eller etablering på arbetsmarknaden. Elever behöver få tid och möjlighet att möta kompetenta studievägledare. Det skulle leda till färre avhopp från gymnasieskolan. Vänsterpartiet föreslår därför en ändring i lagen som gör att skolhuvudmän endast ska ha möjlighet att tillsvidareanställa behöriga studie- och yrkesvägledare och vill även införa ett nyckeltal för studie- och yrkesvägledare vid varje skolenhet.

Vänsterpartiet i Skövde vill:

• Studie- och yrkesvägledningen måste bli bättre på att uppmärksamma frågan om könsstereotypa utbildningsval

• Att en intensifierad studie- och yrkesvägledning av hög kvalitet införs både i grundskolans högre årskurser och i gymnasieskolan så att alla elever får kunskap om de kunskapskrav som ställs inför fortsatta studier

• Att alla elever får möjlighet att leva upp till sin fulla potential genom bra studie- och yrkesvägledning inför val till gymnasiet, eftergymnasial utbildning och etablering på arbetsmarknaden

• Att det ska finnas till studie- och yrkesvägledare vid varje skolenhet

• Elever behöver få tid och möjlighet att möta kompetenta studievägledare

Vuxenutbildning
För många människor har vuxenutbildningen inneburit en andra chans när tidigare skolformer har misslyckats. För andra en chans till yrkesväxling. Efter att ha gått igenom grund- och gymnasieskolan ska alla ha tillräckliga kunskaper för samhälls- och arbetsliv. Dessa kunskaper ser Vänsterpartiet som en rättighet. Alla vuxna som inte har dessa kunskaper ska ha rätt att få detta tillgodosett inom vuxenutbildningen.

I takt med att arbetsmarknaden förändras blir det ett växande problem att många unga inte fullföljt gymnasieskolan. Det finns idag en stor grupp unga vuxna som är dåligt rustade för arbetslivet och riskerar att ha svårt att få och behålla ett arbete. Det behövs särskilda insatser inom både vuxenutbildningen och arbetsmarknadspolitiken för att förbättra deras möjligheter och för att underlätta den framtida kompetensförsörjningen.

Att studera som vuxen innebär andra förutsättningar än för barn och unga. Studierna behöver kunna kombineras med föräldraskap och arbete. Därför är det viktigt med flexibel utformning av studierna med möjlighet till distansstudier, kvällsstudier eller studier i olika tempo. Vuxenutbildningen behöver i hög grad utgå från de studerandes olika behov av stöd och olika studiebakgrund. Det kan handla om studiehandledning på modersmål, studiemotiverande kurser och individuell planering.

Yrkesutbildning för vuxna måste utvecklas både vad gäller omfattning och kvalitet. Det finns behov av flexibla utbildningsformer som kan möta tillfälliga eller lokala behov av utbildning. Dessutom måste det finnas möjligheter att utbilda sig inom mer traditionella hantverksyrken. För att lyckas med yrkesutbildning av hög kvalitet måste utbildningarna drivas i nära samverkan med de branscher och arbetsgivare som sedan ska kunna anställa utbildad personal. Därför bör nya sätt för utbildning och arbetsliv att samverka främjas, olika former av college-koncept är exempel på det. Genom att forma yrkesutbildningar tillsammans med berörd bransch kan ansvaret för kvalitet, lokaler, utrustning och arbetsplatsförlagt lärande (APL) delas mellan kommun och bransch istället för att branscherna enbart blir kravställare gentemot kommunerna. Valfrihetssystem i vuxenutbildningen kan få effekten att utbildningsutbudet utgår från utbildningsföretagens intressen snarare än kompetensbehoven på den lokala arbetsmarknaden.

Svenska för invandrare (SFI)
Att kunna kommunicera på svenska är nödvändigt för att kunna delta i samhällslivets alla delar och utöva sina demokratiska rättigheter. Alla som bosätter sig i Sverige ska ges möjlighet att få kunskaper i svenska språket. Därför vill Vänsterpartiet införa rätt till SFI från dag ett, alltså även för asylsökande. Precis som Vänsterpartiet talar om rätten till kunskap inom andra utbildningsformer vill Vänsterpartiet stärka rätten till kunskap även inom svenskundervisning för människor som av olika skäl bosatt sig i Sverige. Det är därför inte tillräckligt att kommunerna har en skyldighet att erbjuda undervisning och att det finns en rätt att delta i undervisningen. Undervisningen måste också vara så bra att den ger eleverna tillräckliga kunskaper. Elevens förutsättningar och behov ska styra undervisningens inriktning och omfattning

Det behövs en tydligare individualisering och fler undervisningstimmar per vecka. Självklart ska SFI kunna läsas i kombination med praktik, yrkesutbildning, arbetslivsorientering, validering, annan utbildning eller förvärvsarbete men samtidigt måste själva SFI-undervisningen få utrymme och inte trängas undan i jakten på snabbare insatser mot arbete.

Vänsterpartiet i Skövde vill:

• Att alla vuxna som inte har tillräckliga kunskaper om samhälle och arbetsliv ska ha rätt att få detta tillgodosett inom vuxenutbildningen

• Att vuxenutbildningen i hög grad utgår från de studerandes olika behov av stöd och olika studiebakgrund

• Att yrkesutbildningen för vuxna utvecklas både vad gäller omfattning och kvalitet

• Att det finns möjlighet att utbilda sig inom mer traditionella hantverksyrken

• Att vuxenutbildning bedrivs i nära samverkan med de branscher och arbetsgivare som sedan kan anställa utbildad personal (därför bör nya sätt att samverka för utbildning och arbetsliv främjas)

• Att utbildningsutbudet utgår från kompetensbehoven på den lokala arbetsmarknaden

• Vuxenutbildningen ska ha en flexibel utformning av studierna med möjlighet till distansstudier, kvällsstudier eller studier i olika tempo

• Vänsterpartiet införa rätt till SFI från dag ett för asylsökande

Elever och elevdemokrati
Skolans och elevernas relationer ter sig på många olika sätt. Precis som i andra samhällsgrupper, som studenter eller arbetstagare, ska därför elever ha ett antal rättigheter. För Vänsterpartiet är alla människors rätt till inflytande över sin livssituation en viktig princip. Detta gäller givetvis också skolelever.

Inflytandet ska innebära att eleverna har möjlighet att påverka de beslut som skolan fattar. Det kan handla om att i samråd med läraren bestämma över formerna för utbildningen, hur man skapar studiero i klassrummen eller planering av skolans utomhusmiljö. Skolan har en viktig uppgift i att ge eleverna möjlighet att förändra, till exempel att tillhandahålla tid och lokaler för elevråd, elevskyddsombud, elevkårer eller klassråd, men initiativet för vilka frågor som ska tas upp bör ligga hos eleverna. Ju äldre eleven blir desto mer bör hen kunna vara med och påverka.

Vänsterpartiet i Skövde vill:

• Ge eleverna möjlighet att förändra, till exempel att tillhandahålla tid och lokaler för elevråd, elevskyddsombud, elevkårer eller klassråd, men initiativet för vilka frågor som ska tas upp bör ligga hos eleverna

Kulturens betydelse för lärandet
Förskolan och skolan har ett stort ansvar för barnens tillgång till professionell kultur och för att de deltar i skapande verksamheter och utvecklas på jämlika och jämställda villkor. De estetiska ämnenas roll i skolan måste ges en starkare ställning än idag och de ska inte vara möjliga att välja bort. Alla, från förskola till gymnasium, ska ges tillfälle att själva utöva någon eller några konstarter. Eleverna ska också via skolan möta professionell kultur, exempelvis en teater- och en dansföreställning varje termin. Konstnärer från de olika konstområdena ska användas som resurser i skolarbetet. Vänsterpartiet anser att kunskapen hos klass- och ämneslärare i hur man kan använda sig av estetiska uttryckssätt i all undervisning behöver höjas.

Film, bild, musik, teater och dans kan göra undervisningen mer lustfylld, men också vidga förståelsen för den verklighet vi lever i. Vänsterpartiet vill att kulturskolan och övriga skolformer ska samverka mer för att gynna alla barns lika möjligheter till kulturell utveckling.

Praktiska och estetiska ämnen
Kultur skapar förståelse för vad det innebär att vara människa och ger insikt i andra människors olika livsvillkor och om våra olika livsmiljöer. Kultur hjälper oss till kritiskt tänkande. Tillgången till kultur är idag ojämlikt fördelad. Klass och var i landet vi bor påverkar våra möjligheter. Ett minimum är att alla barn och unga, från förskola och uppåt, ska ha tillgång till professionellt kulturskapande minst en gång per termin.

Vänsterpartiets vision om ett jämlikt samhälle innefattar också en jämlik syn på olika typer av kunskaper. Genom att uppvärdera praktiska ämnen i skolvärlden motverkas en hierarkisk

kunskapssyn där vissa kunskaper ses som mer värdefulla än andra. Skolan ska bilda hela människor, inte bara utbilda för fortsatta studier och arbetslivet, därför är det viktigt att elever får möta en bredd av ämnen. Människan är en skapande varelse och detta skapande ska vara en naturlig del av skolans verksamhet. Att få tillgång till dessa ämnen inom skolans ram är viktigt för barn och ungas utveckling där de exempelvis kan lära sig att förstå hur bilder kan användas för kommunikation, själv uttrycka sig genom konst och också förhålla sig kritiskt och tolka budskap i dagens informationsintensiva värld.

Kulturskolan
Barn som ges möjlighet att utöva kultur får ökat självförtroende, stärker sin problemlösande förmåga och blir bättre på socialt samspel. Drama, dans, bildkonst, film, musik och andra kulturyttringar är viktiga för att stärka barns möjligheter att uttrycka sig med mer än språket. Den kommunala kulturskolan är viktig för barn och ungas möjlighet till eget skapande. Enligt artikel i Barnkonventionen ska vi “respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och ska uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter till kulturell och konstnärlig verksamhet”. Kulturskolan är en viktig komponent för att Sverige ska leva upp till den skrivningen. Idag skiljer sig förutsättningar väsentligt på olika platser i landet. Fortfarande finns ett antal kommuner som inte erbjuder kulturskola. Ett ökande antal kommuner har avskaffats avgiften medan flera av de rikaste kommunerna har mycket höga avgifter som begränsar många barns möjligheter att delta.

Vänsterpartiets anser att det ska finnas en bred och kostnadsfri kulturskola i alla landets kommuner så att alla barn ska ges möjlighet att pröva olika kulturyttringar, oavsett klass, kön och bakgrund. Vi menar att det krävs nationell lagstiftning som förbinder varje kommun att organisera kulturskola, på egen hand eller i samarbete med grannkommunerna. Vänsterpartiet ser ett stort värde i ett nära samarbete mellan det obligatoriska skolväsendet och kulturskolan. När kulturskolan har möjlighet att erbjuda lektioner i anslutning till skoldagen, på raster och fritids ökar möjligheten att fler barn upptäcker och får möjlighet att delta.

Vänsterpartiet i Skövde vill:

• Att de estetiska ämnenas roll i skolan ges en starkare ställning än idag och de inte kan väljas bort

• Att kulturskolan och övriga skolformer ska samverka mer för att gynna alla barns lika möjligheter till kulturell utveckling

Skolbibliotek
Det är oroande att inte alla skolor uppfyller skollagens krav på skolbiblioteksverksamhet, likaså att biblioteken inte når fram till alla potentiella användare. Skolbibliotekariernas nära samarbete med pedagogerna kan vara avgörande för elevernas resultat. Folkbiblioteken ska inspirera till barns fritidsläsning och kan komplettera utbildningssektorn inom läskunnighetsområdet, men kan inte kompensera för eventuella brister. Skolan behöver en utbyggd, välfinansierad och med pedagogiken integrerad skolbiblioteksverksamhet.

Varje elev i grundskola och på gymnasiet ska ha likvärdig tillgång till en välfungerande skolbiblioteksverksamhet. Utbildade bibliotekarier, rätt utrustning och medier, ändamålsenliga lokaler samt stöd från ledningen bidrar klart till bättre målresultat för eleverna. Väl fungerande skolbibliotek är avgörande för att öka likvärdigheten i undervisningen. I dag finns det stora skillnader i landet både vad gäller tillgång till och utformning av skolbiblioteken och det behöver snarast åtgärdas. En skolbiblioteksverksamhet är inte främst en samling böcker, utan del i en pedagogisk verksamhet med bibliotekarien som nyckelperson. Skolbiblioteksverksamhet är obligatorisk enligt skollagen, och detta måste få större genomslag i praktiken och lagen måste även skärpas och innefatta fristående skolor. Kraven i skollagen och läroplanen, liksom skolbiblioteken ska enligt läroplanen både stärka elevernas språkliga förmåga och deras digitala kompetens, men stöd i informationssökning uteblir på många skolor.

Det krävs ökad tillgång till utbildade skolbibliotekarier och bättre samverkan med ledning och lärare. Rektorers kunskaper i hur skolbiblioteksfunktionen kan integreras med den pedagogiska verksamheten behöver stärkas. Exempel på nyckeltal som kan vara meningsfulla att beräkna är andelen elever per heltidsanställd skolbibliotekarie. Skolbibliotekarens profession behöver också stärkas på såväl lokal som regional nivå genom kollegial samverkan, utbildning, ledarskap, mentorskap och nätverk.

Kraven och ramverken kring utbildning, bibliotek, medier och kultur ser idag olika ut och skiljer sig även på statlig, regional och kommunal nivå. Glappen däremellan drabbar inte minst skolbiblioteken. Det finns inget som hindrar att folkbibliotek kombineras med skolbibliotek eller att ett folkbibliotek bedriver sin verksamhet i en närliggande skola. Då är det dock av största vikt att de olika kompetenserna och uppdragen för folkbibliotek respektive skolbibliotek upprätthålls. Samverkan mellan skolbiblioteken och kommunala eller regionala mediecentraler bör stärkas.

Verksamhetens medieförsörjning behöver byggas ut både analogt och digitalt. Med nationella licenser och gemensamma digitala skolbibliotekstjänster ges goda förutsättningar att jämna ut och öka skolbibliotekens mediebestånd och likvärdighet. Detta har god förutsättning att lyckas i samband med uppbyggandet av ett nationellt digitalt bibliotek. Genom resursbiblioteken för de nationella minoriteterna och urfolket samerna ska stödet till landets skolbibliotek förbättras.

Vänsterpartiet i Skövde vill:

• Att skolan har en utbyggd, välfinansierad och med pedagogiken integrerad skolbiblioteksverksamhet.

• Att varje elev i grundskolan och på gymnasiet ska ha likvärdig tillgång till en välfungerande skolbiblioteksverksamhet

• Att det ska finnas en ökad tillgång till utbildade skolbibliotekarier och bättre samverkan med ledning och lärare

• Säkra tillgången på böcker och andra medier på varje förskola

Skolans, förskolans och fritidshemmens personal 

Fler lärare med bättre arbetsmiljö
Arbetsmiljön i skolan måste förbättras. Skolan är Skövdes största arbetsplats men samtidigt också en av de sämsta avseende arbetsmiljön. Det finns få yrkesgrupper som skulle tänka sig att arbeta under förhållanden som skolans personal (ofta kvinnor) tvingas göra. Stora mängder administration, för få kollegor och icke anpassade lokaler är bara några av de saker som hör till vardagen för lärarna. Det är viktigt att lyfta lärarnas arbetsvillkor för att kunna motverka bristen på lärare. Arbetsmiljön och arbetssituationen är ett av de vanligaste skälen till att lärare väljer att arbeta med något annat än skolan.

God pedagogik utförd av utbildade lärare är förutsättningen för en god kvalitet och därmed goda elevprestationer. För att förbättra lärares arbetsmiljö behöver det satsas på att de får fler kollegor som har annan kompetens än att vara just lärare. Det behövs bland annat en bättre fungerande elevhälsa. Om barn mår dåligt är det viktigt att de får ett professionellt bemötande. Idag faller det ansvaret alldeles för ofta på redan överarbetade lärare.

Många utbildade lärare och förskollärare jobbar idag inom andra yrken. Med en bättre arbetsmiljö kan många behöriga lärare lockas tillbaka till att arbeta inom förskolan och skolan.

De höga sjuktalen
Vänsterpartiet ser det som viktigt med förebyggande insatser som friskvård men det är problematiskt att ansvaret för att klara av sin arbetssituation utan att bli sjuk i så hög grad läggs på den enskilde medarbetaren. Friskvårdssatsningar i form av friskvårdspengar till medarbetare är otillräckliga. Insatserna behöver kompletteras med ett ökat ansvar för arbetsgivaren att tillskapa så goda arbetsförutsättningar för medarbetarna så att de klarar av kraven utan att bli sjuka.

Vänsterpartiet hävdar att satsningar på individnivå inte får befria arbetsgivaren från ansvaret att skapa hälsosamma arbetsbetingelser för kollektivet. Den marknadsliberala offensiven har påverkat tankesätten så att välfärdssverige har gröpts ur och samhällsproblemen och arbetsproblemen individualiserats.

Behörig personal i förskola, skola och fritidshem
Det råder en stor brist på lärare och pedagoger i svensk förskola, skola och fritidshem. Bristen på behörig personal gör att det i praktiken är möjligt att som obehörig få jobba flera år i sträck på samma skola eller förskola. Vänsterpartiet är övertygad om att den som väljer att fortsätta arbeta som lärarvikarie under flera år också har kapaciteten att klara av att ta en lärarexamen. Det samma gäller även pedagoger inom förskola och fritidshem. Idag saknas dock tillräckliga incitament för många huvudmän att stötta sina vikarier och obehörig personal att läsa sig till behörighet.

Generellt sett behöver elevstödjares, fritidsledares och socialpedagogers roll i skolan stärkas. På alla förskolor och skolor behövs kompetenta lärare och pedagoger som kan möta varje barns och elevs behov i sin undervisning och som kan delta aktivt i den pedagogiska utvecklingen.

Vänsterpartiet vill därför ställa högre krav på huvudmännen att möjliggöra fortbildning och vidareutbildning av obehörig personal inom förskolan och skolan.

Även inom fritidshemmen är situationen vad gäller personalförsörjning bekymmersam. Fritidshemmens verksamhet ska hålla hög pedagogisk kvalitet och för Vänsterpartiet är det en självklarhet att andelen personal med fritidspedagogexamen eller annan pedagogisk högskoleexamen behöver öka. De som redan är anställda på fritidshemmen men som saknar relevant utbildning bör vara en självklar målgrupp att rikta särskilda insatser till genom vidareutbildning och validering för anställda på fritidshem som saknar pedagogisk högskoleexamen.

Lärarförsörjningen inom Komvux och SFI
En stor andel av dem som arbetar med att utbilda vuxna har inte tillräcklig utbildning för att undervisa inom vuxenutbildningen.

Bristen på kompetens när det gäller vuxenpedagogik påverkar resultaten särskilt mycket inom svenska för invandrare (SFI). En särskild vuxenlärarutbildning vore en bra möjlighet för dem som vill arbeta med att utbilda vuxna samt bidra till att höja kvaliteten på vuxenutbildningen. Bristen på behörig personal inom vuxenutbildningen är dock akut. Vänsterpartiet vill därför också inrätta en kompletterande pedagogisk utbildning till vuxenlärare. För att lösa problemen inom SFI med ett stort antal obehöriga lärare och ett växande behov av SFI-lärare bör möjligheterna för SFI lärare att utbilda sig i kombination med att de arbetar som lärare stärkas. Vänsterpartiet anser därför att obehöriga SFI-lärare ska ges rätt till längre anställningar, förutsatt att de studerar svenska som andraspråk parallellt med arbetet som lärare.

Vänsterpartiet i Skövde vill:

• Att arbetsmiljön i skolan förbättras

• Ge skolan mer resurser

• Lyfta lärarnas arbetsvillkor för att kunna motverka bristen på lärare

• Att det satsas på att lärarna får fler kollegor som har annan kompetens än att vara just lärare för att förbättra lärares arbetsmiljö (bland annat behövs en bättre fungerande elevhälsa)

• Att Skövde kommun ser till att skapa så goda arbetsförutsättningar för medarbetarna så att de klarar av kraven utan att bli sjuka

• Höja tiden för friskvård per vecka för personalen

• Höja friskvårdsbidraget

• Ge gamla trotjänare ett lönelyft

• Höja lärarlönerna

• Ha gratis pedagogisk lunch i kommunen

• Lyfta lärarnas arbetsvillkor för att kunna motverka bristen på lärare

• En bättre fungerande elevhälsa. Om barn mår dåligt är det viktigt att de får ett professionellt bemötande. Idag faller det ansvaret alldeles för ofta på redan överarbetade lärare.

• Friskvårdssatsningar ska kompletteras med ett ökat ansvar för arbetsgivaren att tillskapa så goda arbetsförutsättningar för medarbetarna så att de klarar av kraven utan att bli sjuka.

• Att Skövde kommun stöttar sina vikarier och obehörig personal att läsa sig till behörighet.

• Vänsterpartiet vill därför ställa högre krav på att möjliggöra fortbildning och vidareutbildning av obehörig personal inom förskolan och skolan.

• Sätta STOPP för alla nedskärningar i Skövdes förskolor och skolor

Uppdaterades: 23 maj 2025